Cirkulära affärsmodeller
Ansvarsfull hantering av resurser
Den dag på året när vi har förbrukat de resurser som jordens ekosystem kan återskapa under året kallas för Global Overshoot Day. I år infaller denna dag den 1 augusti, globalt. I Sverige passerade vi den dagen redan den 21 april.
För att komma tillrätta med överförbrukningen av resurser lämnade EU-kommissionen över sitt förslag till Ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin till EU-parlamentet och rådet den 11 mars 2020. Några av punkterna som togs upp:
- Förbrukningen av biomassa, fossila bränslen, metaller och mineraler beräknas fördubblas inom 40 år.
- Den årliga mängden avfall förväntas öka med 70% fram till 2050
- Om vi fortsätter konsumera som vi gör idag kommer vi att behöva tre jordklot 2050
- Utvinning och bearbetning av resurser står för mer än hälften av alla växthusgasutsläpp, över 90 % av förlusten av biologisk mångfald och vattenstress
Det här är ohållbart; det kan alla förstå. Problemet är att det ekonomiska system vi har vant oss vid bygger på tillväxt, vilket idag sker med hjälp av ständigt ökande konsumtion. För att komma tillrätta med det dilemmat är en av huvudpunkterna i förslaget att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning. EU:s långsiktiga konkurrenskraft ska värnas och ingen ska lämnas utanför – helt i enlighet med EU Green Deal.
När vi ritar upp värdekedjor för företag idag så är de oftast linjära. Naturresurser utvinns, varor produceras, används (i bästa fall) och slängs.
I en cirkulär ekonomi används resurser effektivt så att det blir så lite avfall som möjligt. Produkter tillverkas för att de behövs, och då är de designade för lång livslängd, samt går att reparera eller plocka isär för att delarna ska kunna användas någon annanstans i sitt nästa liv. Material som används är återvunnet och/eller biobaserat.
Bilden till höger kommer från Naturskyddsföreningen.
Hur ska EU bli cirkulärt?
Cirkulär ekonomi är en av hörnpelarna i EU Green Deal. Övergången till en cirkulär ekonomi ska ge nya arbetstillfällen och konkurrenskraft för europeiska företag. Det här ska göra bland annat genom att:
- Ge konsumenter bättre information och verktyg för att de ska kunna fatta hållbara köpbeslut
- Stödja offentlig upphandling av hållbara produkter och tjänster
- Förbättra tillgången till reparationstjänster och öka möjligheterna till återanvändning.
- Öka kunskapen kring cirkulära principer bland allmänheten och inom offentliga sektorn för att på så sätt driva förändrade konsumtionsmönster
- Göra cirkulära produkter till standard – idag är nyproducerade varor oftast billigare än återbrukade
- Göra cirkularitet effektivt för människor, regioner och städer. Det ska exempelvis vara enkelt att reparera saker som gått sönder
För att lyckas med detta vill EU börja med de mest resursintensiva sektorerna med högst potential: elektronik och ICT, batterier och fordon, förpackningar, plast, textilier, byggande och byggnader, samt livsmedel, vatten och näringsämnen.
Många initiativ har redan sjösatts; ett av miljömålen i EU-taxonomin är till exempel Omställning till en cirkulär ekonomi. Right to Repair är ett direktiv som antogs i april 2024 och den 18 juli 2024 träder det nya Ekodesigndirektivet i kraft. på EU-parlamentets webbplats finns information om fler genomförda åtgärder.
Cirkulära affärsmodeller för företag
ISO-standarder för cirkulära affärsmodeller klara
Många företag sätter likhetstecken mellan återvinning och cirkularitet, vilket betyder att de missar den största potentialen för cirkulär ekonomi. Det finns många olika sätt att ställa om till en cirkulär affärsmodell. Exempel på det är:
- Designa för lång livslängd (Product life extension, PLE)
- Designa för återvinning och återbruk (Design for recycling, DFR)
- Tillgångsförsäljning, alltså att man hyr ut istället för att sälja (Retain product ownership, RPO)
- Funktionsförsäljning – man löser behovet istället för att sälja prylar
- Industriell symbios – det kanske mest kända exemplet är Kalundborg i Danmark
Det finns många fler och många kombinationer av dessa. Vilken väg som passar bäst beror på vilka resursbehov du har, vilka produkter och tjänster du erbjuder, vilka partners som finns i din geografiska närhet och mycket mer.
Den 28 maj 2024 publicerade SIS tre globala standarder för cirkulär ekonomi. De är efterlängtade, eftersom det har saknats en gemensam definition av vad cirkulär ekonomi är. De tre standarderna är:
- ISO 15004: Terminologi, principer och vägledning för implementering
- ISO 15010: Vägledning steg för steg för hur man genomför en omställning av affärsmodeller och värdenätverk
- ISO 59020 Mätning och uppföljning av cirkulär prestanda
Vad kan vi hjälpa till med?
Det finns enorma möjligheter för företag i att ställa om till cirkulära affärsmodeller. I den senaste Circularity Gap Report – Sweden framkommer att Sverige endast är 3,4% cirkulärt. Det betyder att de allra flesta resurser som vi använder kommer från jungfruliga källor. En stor del består av produkter som importeras från andra länder för att fylla våra behov. Det finns potential med andra ord. Är du nyfiken på hur ditt företag kan ställa om? Vi kan hjälpa till med bland annat:
- Utbildning och inspirationsföreläsningar
- Utforska möjligheter till cirkulära affärsmodeller
- Implementera cirkulära strategier i verksamheten
- Effektiv hållbarhetskommunikation
Du kanske vill veta mer om...
EU Green Deal
Nya ekodesignförordningen, ESPR
EU Green Deal är en ambitiös plan från Europeiska unionen som syftar till att skapa konkurrenskraft för europeiska företag med hjälp av hållbarhet.
Den 18 juli 2024 träder den nya ekodesignförordningen, ESPR i kraft. Vad betyder förordningen och vad ska vi tänka på ur ett företagsperspektiv?
