Europa gick ut hårt när det gällde klimatredovisning. När CSRD klubbades igenom positionerade sig EU som global ledare inom hållbarhetsredovisning. Det talades om game changer och resten av startfältet hade knappt börjat knyta skridskorna innan EU-länderna lärde sig ESRS-standarderna och började gräva djupt i sitt hållbarhetsarbete. Det kändes som en promenadseger, även om det förstås inte är någon tävling, mer som att vi tar täten och inspirerar andra att hänga på.
Corporate Sustainability Reporting Standard, CSRD, bygger på en ganska given idé: att hållbarhet ska redovisas med samma seriositet, stringens och transparens som finansiell information. Och att investerare, beslutsfattare och medborgare därmed ska kunna fatta bättre beslut.
Men någonstans efter startskottet började tvivlen smyga sig på. Tänk om Kina och USA struntar i det där med transparens och springer om oss medan vi håller på och tänker på mänskliga rättigheter och miljö? Det kanske är för mycket begärt att europeiska länder ska kunna visa hur de påverkar ekosystemet och hur de lever upp till Parisavtalet. Det blir nog för krångligt och dyrt, tänkte EU. Vi har ju lite annat att stå i just nu dessutom.
CSRD finns kvar för de största företagen
Visst, CSRD finns kvar för de allra största företagen. Efter Omnibus krävs det att ett EU-företag har minst 1 000 anställda och en nettoomsättning på minst 450 miljoner euro för att omfattas av CSRD. Undantaget är de börsnoterade företagen med fler än 500 anställda som redan har gjort sin första hållbarhetsredovisning i enlighet med CSRD (våg 1-företagen). De omfattas även fortsättningsvis, dock förstås med de förenklade standarder som kom med Omnibus.
Klimatredovisning på kinesiska
I kölvattnet efter Omnibus gör nu Kina precis det vi säger oss inte ha råd med: de inför en standard för klimatredovisning: Corporate Sustainable Disclosure Standard No. 1 – Climate (Trial). Den nya standarden är framtagen i linje med IFRS Foundations ramverk för klimatredovisning (IFRS S2), som ska hjälpa företag att redovisa klimatrelaterade risker, möjligheter och påverkan för att kunna bidra till Kinas mål för grön utveckling.
En av de viktigaste skillnaderna jämfört med IFRS‑standarden är att den kinesiska versionen även kräver att företag rapporterar om hur deras verksamhet, inklusive aktiviteter i värdekedjan, påverkar klimatet eller kan komma att göra det framöver. Den är frivillig än så länge, men det kinesiska finansministeriet har för avsikt att göra den obligatorisk eftersom de ser det som ett viktigt verktyg för att bekämpa greenwashing och styra kapital mot låga utsläpp.
Man kan förvisso hänvisa till att det är enklare för en diktatur att driva igenom en redovisningsstandard än vad det är för Europa med alla dess demokratiska medlemmar, och självklart är det så. Samtidigt är det svårt att missa ironin i detta: medan EU tvekar och oroar sig för att springa för snabbt, springer Kina förbi.
Oavsett hur oroade vi är i Europa, kommer alla företag att behöva hållbarhetsredovisa inom kort. Det är lika bra att börja nu!
Klimatberäkningar
Klimatstrategi
Hållbarhetsrapportering i enlighet med VSME
Vi använder GHG-protokollet, den vedertagna internationella standarden för att beräkna klimatutsläpp, som grund för kartläggningen av verksamhetens utsläpp.
Vi arbetar utifrån TPT-ramverket (Transition Plan Taskforce), som har tagits fram inom det internationella IFRS-arbetet (International Financial Reporting Standards).
VSME är ett praktiskt verktyg för att styra och utveckla verksamheten samtidigt som det är perfekt att sticka i handen på din kund, bank eller annan intressent.