GHG-protokollet
Standard för att mäta och hantera utsläpp av växthusgaser
GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) utvecklades för att skapa en internationell standard för att mäta och hantera växthusgasutsläpp på ett konsekvent och transparent sätt.
Först, vad är grejen med växthusgaser?
Runt jorden finns atmosfären, ett gasskikt som framför allt består av kväve (78%) och syre (21%). Den sista procenten består av andra gaser, som koldioxid och vattenånga. Den kemiska sammansättningen i atmosfären är avgörande för livet på jorden eftersom den bland annat reglerar temperaturen och skyddar mot skadlig UV-strålning. Växthusgaser, även om de bara utgör en liten del av atmosfären, har en stor inverkan på klimatet genom att fånga värme och därmed påverka jordens klimat. Koldioxid (CO₂), står för ungefär 0,04% av atmosfärens sammansättning. Andra växthusgaser som metan (CH₄), lustgas (N₂O) och fluorhaltiga gaser finns i ännu mindre mängder. Trots deras låga koncentrationer spelar dessa gaser en avgörande roll i att fånga värme och påverka jordens klimat.
Växthusgaserna har två viktiga egenskaper: dels deras förmåga att absorbera energi (strålningseffektivitet), dels hur länge de stannar i atmosfären (livstid). Begreppet Global uppvärmningspotential (GWP) kom till för att kunna jämföra olika växthusgaser utifrån dessa två egenskaper. GWP beskriver strålningseffekten hos en växthusgas under en vald tidshorisont, jämfört med koldioxid (CO2) som är referensgasen.
Ju större koncentrationen av växthusgaser i atmosfären blir, desto mer värme strålas tillbaka till jorden, vilket leder till global uppvärmning och klimatförändringar.
Växthusgaserna i GHG-protokollet
De viktigaste växthusgaserna som orsakas av människor är koldioxid (CO₂), metan (CH₄) och lustgas (N₂O). Dessa produceras framför allt genom förbränning av fossila bränslen, jordbruk, avfallshantering och industriella processer. Fluorerade gaser, som hydrofluorkarboner, perfluorkarboner och svavelhexafluorid, är också kraftiga växthusgaser med högt globalt uppvärmningspotential.
GHG-protokollet inkluderar följande gaser:
- Koldioxid (CO₂)
- Metan (CH₄)
- Lustgas (N₂O)
- Fluorerade gaser (inklusive hydrofluorkarboner, perfluorkarboner och svavelhexafluorid)
Scope 1, 2 och 3 i GHG-protokollet
GHG-protokollet är uppdelat i tre scope, för att tydliggöra vilka utsläpp som sker i egen verksamhet och vilka som sker utanför.
Scope 1: direkta utsläpp i egen verksamhet
Direkta utsläpp från källor som företaget äger eller kontrollerar, inklusive förbränning i oljepannor, ugnar och fordon, samt industriella processer.
Scope 2: indirekta utsläpp
Indirekta utsläpp från inköpt energi som el, värme eller kyla som förbrukas av företaget men produceras någon annanstans.
Scope 3: indirekta utsläpp från värdekedjan
Indirekta utsläpp i hela företagets värdekedja, både uppströms och nedströms, inklusive leverantörers och kunders aktiviteter som inte kontrolleras direkt av företaget.
Uppströms utsläpp
De utsläpp som faller inom kategorin uppströms är kopplade till inköpta varor och tjänster, från produktion till leverans. Här finns åtta kategorier:
- Inköpta varor och tjänster (utsläpp från produktion av varor och tjänster som företaget köper)
- Kapitalvaror (utsläpp från tillverkning av långsiktiga tillgångar som maskiner och byggnader).
- Bränsle- och energirelaterad verksamhet (utsläpp från aktiviteter kopplade till utvinning, produktion och transport av bränsle och energi, exempelvis gruvdrift, borrning och bearbetning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas)
- Uppströms transport och distribution
- Avfall från verksamheten (utsläpp från avfallshantering som uppstår i verksamheten).
- Tjänsteresor
- Anställdas pendling
- Uppströms hyrda tillgångar (utsläpp från maskiner och andra hyrda tillgångar som företaget inte äger eller direkt kontrollerar)
Nedströms utsläpp
Indirekta växthusgasutsläpp från sålda varor och tjänster efter att de lämnat företagets kontroll. Klassificeras i sju kategorier:
- Nedströms transport och distribution
- Bearbetning av sålda produkter
- Användning av sålda produkter (utsläpp från användning av företagets sålda produkter)
- Hantering av uttjänta produkter (utsläpp från hantering och bortskaffande av produkter när de nått slutet av sin livslängd)
- Nedströms hyrda tillgångar
- Franchiser (utsläpp från franchisetagare som använder företagets varumärke)
- Investeringar (utsläpp som uppstår som en följd av ett företags investeringar och finansiella åtaganden)
Vad vi kan hjälpa till med
Behöver du hjälp att komma igång, lära er mer eller börja mäta era växthusgasutsläpp? Vi kommer gärna och föreläser, kör workshops och hjälper er att komma igång med era mätningar, oavsett om ni är ett litet företag som vill komma igång eller en större organisation som vill förbättra er befintliga klimatstrategi.
Vi kan hjälpa till att:
- Utbilda och engagera medarbetare i klimatfrågan
- Kartlägga och förstå var era största utsläpp kommer ifrån.
- Sätta konkreta, mätbara mål för att minska era utsläpp.
- Implementera mätverktyg och metoder för att spåra och rapportera utsläpp enligt GHG-protokollet.
- Utveckla handlingsplaner för att nå era mål
- Följa upp och rapportera framsteg och rapportera dem till relevanta intressenter
Sätt vetenskapliga klimatmål
Parisavtalet
CSRD: Hållbarhetsredovisning
Globalt initiativ som hjälper företag att sätta klimatmål i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Global överenskommelse om att begränsa uppvärmningen till väl under 2°C över förindustriell tid och en strävan att stanna vid 1,5°C uppvärmning.
CSRD är nu implementerat i svensk lag och ställer helt nya krav på kvalitet, standardisering och transparens.
