FN-toppmötet COP16 i Colombia har precis avslutats, och det är lätt att känna viss uppgivenhet. Mötet skulle vara en chans att följa upp de mål om biologisk mångfald som sattes i Montréal för två år sedan. Men trots en massiv kris för vår planets arter och ekosystem lyckades man inte enas om konkreta åtgärder för att vända utvecklingen.
Den ekonomiska kreativiteten är det dock inget fel på, vilket ett inlägg i mitt LinkedIn-flöde imorse påminde om. Det går nu utmärkt att köpa offsets för biologisk mångfald. I Afrika. Jamen så bra; då kan vi fortsätta precis som vanligt och låta Afrika ta hand om jobbet!
Visst säger det här något om hur frikopplade vi är från naturen, och hur lite vi förstår om vårt eget ansvar? Det är alltid någon annan, någon annanstans som ska lösa problemet.
Det fick oss att reflektera kring hela idén med kompensation, och då klimatkompensation eftersom det är något vi har vant oss vid. I teorin låter det bra: först minskar vi våra utsläpp av växthusgaser så mycket vi kan, och det som blir kvar kan kompenseras genom att köpa effektiva kolkrediter. I praktiken verkar det dock inte riktigt fungera så. Istället riskerar klimatkompensation att bli en enkel och billig genväg till net zero eller vad vi väljer att kalla det för.
Kan klimatkompensation fördröja utsläppsminskningarna?
Ja, till och med det – risken finns att klimatkompensation fördröjer verkliga utsläppsminskningar. Istället för att sätta in kraftfulla åtgärder för att minska vår klimatpåverkan på hemmaplan, förlitar vi oss på att andra ska göra det åt oss. Forskning visar att låga priser på kolkrediter kan istället leda till att företag och länder fortsätter på samma sätt som tidigare, samtidigt som de hänvisar till sina investeringar i projekt långt borta.
Framtiden för klimatkompensation
Klimatkompensation kan absolut spela en viktig roll, men det måste begränsas till de utsläpp och den påverkan som är verkligt svåra att eliminera. När vi istället använder den som en huvudstrategi för att hantera klimatpåverkan, abdikerar vi från vårt eget ansvar.
Låt oss inte gå i samma fälla när det gäller ekosystemen och den biologiska mångfalden. Vi behöver ta ansvar här och nu. Självklart behöver vi även stötta länder som behöver ekonomiskt stöd, både för att minska växthusgasutsläpp och skydda den biologiska mångfalden. Men vi måste sluta använda kompensation som en ursäkt för att slippa ta ansvar för den verksamhet som faktiskt genererar utsläppen – vår egen.
