Cirkularitet
En långsiktigt hållbar ekonomi
Den dag på året när vi har förbrukat de resurser som jordens ekosystem kan återskapa under året kallas för Global Overshoot Day. I år infaller denna dag den 1 augusti, globalt. I Sverige passerade vi den dagen redan i april.
För att komma tillrätta med överförbrukningen av resurser lämnade EU-kommissionen över sitt förslag till Ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin till EU-parlamentet och rådet den 11 mars 2020. Några av punkterna som togs upp:
- Förbrukningen av biomassa, fossila bränslen, metaller och mineraler beräknas fördubblas inom 40 år.
- Den årliga mängden avfall förväntas öka med 70% fram till 2050.
- Om vi fortsätter konsumera som vi gör idag kommer vi att behöva tre jordklot 2050.
- Utvinning och bearbetning av resurser står för mer än hälften av alla växthusgasutsläpp, över 90 % av förlusten av biologisk mångfald och vattenstress.
Det här är ohållbart; det kan alla förstå. Problemet är att det ekonomiska system vi har vant oss vid bygger på tillväxt, vilket idag sker med hjälp av ständigt ökande konsumtion. För att komma tillrätta med det dilemmat är en av knäckfrågorna att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning, så att Europas ekonomiska tillväxten främjas utan att jordens resurser utarmas.
Den linjära ekonomin
Den linjära ekonomin bygger på ett enkelt men ohållbart flöde där vi utvinner resurser, producerar varor, använder dem och sedan slänger dem när de inte längre behövs. Denna modell leder till stora mängder avfall, höga utsläpp, påverkan på natur och människor i värdekedjan och ett beroende av ändliga naturresurser. I takt med att material blir både dyrare och svårare att få tag på, leveranskedjor mer sårbara och kraven på hållbarhet ökar, blir den linjära ekonomin en allt större affärsrisk.
En vanlig värdekedja i den linjära ekonomin ser ofta förenklat ut såhär:
Den cirkulära ekonomin
För att stärka sin motståndskraft behöver fler verksamheter se över hur affären kan skapa värde och intäktsströmmar på andra sätt än genom enbart produktion och försäljning i ett linjärt flöde. Att återvinna material är ett litet steg i att göra sina materialflöden och företagets ekonomi lite mer cirkulär, men den cirkulära ekonomi n är mer omfattande än så.
Cirkulär ekonomi är ett sätt att skapa ett samhälle där material och resurser används om och om igen, istället för att bli avfall. Målet är att produkter ska hålla längre och att naturens egna system ska kunna återhämta sig och stärkas.
Den cirkulära ekonomin bygger på tre grundprinciper, som styrs av hur vi designar och utvecklar produkter och system:
Förebygga avfall och föroreningar redan från början
Hålla produkter och material i cirkulation så länge som möjligt
Återskapa och stärka naturen genom att bidra till regenerativa processer
Genom att ställa om till en cirkulär ekonomi kan vi minska klimatpåverkan och samtidigt möta andra globala utmaningar som förlust av biologisk mångfald, ökade avfallsmängder, föroreningar och klimatförändringar.
Vattenbufflarna som bor i Fysingens naturreservat prickar av alla tre principer för den cirkulära ekonomin och är samtidigt ett av våra sötaste cirkulära exempel.
Fjärilsdiagrammet
Den cirkulära ekonomin illustreras ofta med det så kallade fjärilsdiagrammet, som visar hur material kan flöda i ett kontinuerligt kretslopp istället för att bli avfall. Diagrammet består av två kretslopp: det tekniska och det biologiska.
I det tekniska kretsloppet hålls produkter och material i användning så länge som möjligt genom att bevara produkter vid sin högsta nivå av värde. Alltså att man i första hand återanvänder en produkt, sedan reparerar den, sedan återtillverkar med komponenter och slutligen återvinner materialet.
I det biologiska kretsloppet är nyckeln att återföra material och näringsämnen från nedbrytbara material tillbaka till jorden, vilket bidrar till att bevara ekosystem och återskapa naturens resurser.
Cirkulära affärsmodeller
Många företag sätter likhetstecken mellan återvinning och cirkularitet, vilket betyder att de missar den största potentialen för cirkulär ekonomi. Cirkulära affärsmodeller handlar alla om att åstadkomma en ansvarsfull hantering av resurser. Det finns många olika sätt att ställa om till en cirkulär affärsmodell. Exempel på det är:
- Designa för lång livslängd (Product life extension, PLE)
- Designa för återvinning och återbruk (Design for recycling, DFR)
- Tillgångsförsäljning, alltså att man hyr ut istället för att sälja (Retain product ownership, RPO)
- Funktionsförsäljning – man löser behovet istället för att sälja prylar
- Industriell symbios (det kanske mest kända exemplet är Kalundborg i Danmark)
Det finns många fler och många kombinationer av dessa. Vilken väg som passar bäst beror på vilka resursbehov du har, vilka produkter och tjänster du erbjuder, vilka partners som finns i din geografiska närhet och mycket mer.
Hur ska EU bli cirkulärt?
Cirkulär ekonomi är en av hörnpelarna i EU Green Deal och inte minst Clean Industrial Deal som presenterades den 26 februari 2025. Övergången till en cirkulär ekonomi ska ge nya arbetstillfällen och konkurrenskraft för europeiska företag. Det här ska göra bland annat genom att:
- Ge konsumenter bättre information och verktyg för att de ska kunna fatta hållbara köpbeslut
- Stödja offentlig upphandling av hållbara produkter och tjänster
- Förbättra tillgången till reparationstjänster och öka möjligheterna till återanvändning.
- Öka kunskapen kring cirkulära principer bland allmänheten och inom offentliga sektorn för att på så sätt driva förändrade konsumtionsmönster
- Göra cirkulära produkter till standard – idag är nyproducerade varor oftast billigare än återbrukade
- Göra cirkularitet effektivt för människor, regioner och städer. Det ska exempelvis vara enkelt att reparera saker som gått sönder
För att lyckas med detta vill EU börja med de mest resursintensiva sektorerna med högst potential: elektronik och ICT, batterier och fordon, förpackningar, plast, textilier, byggande och byggnader, samt livsmedel, vatten och näringsämnen.
Många initiativ har redan sjösatts; ett av miljömålen i EU-taxonomin är till exempel Omställning till en cirkulär ekonomi. Right to Repair är ett direktiv som antogs i april 2024 och förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR) trädde i kraft den 18 juli 2024.
På EU-parlamentets webbplats finns information om fler genomförda åtgärder.
ISO-standarder för cirkulära affärsmodeller
Den 28 maj 2024 publicerade SIS tre globala standarder för cirkulär ekonomi. De var efterlängtade, eftersom det tidigare saknades en gemensam definition av vad cirkulär ekonomi är. De tre standarderna är:
- ISO 15004: Terminologi, principer och vägledning för implementering
- ISO 15010: Vägledning steg för steg för hur man genomför en omställning av affärsmodeller och värdenätverk
- ISO 59020 Mätning och uppföljning av cirkulär prestanda
Framtidssäkrad affärsmodell
I framtiden är alla affärer cirkulära. Det handlar om att stärka er motståndskraft och vara konkurrenskraftig. Vi kan hjälpa dig att ta reda på vilket som kan vara ditt första steg för att ni ska komma dit.
Du kanske också är intresserad av...
Definierar nio kritiska system som reglerar jordens stabilitet och resiliens – de gränser inom vilka mänskligheten kan verka säkert.
EU håller på att rita om spelplanen för industrin och målet är tydligt: vi ska leva upp till Parisavtalet utan att tappa fart i innovation och konkurrenskraft.
EU Green Deal är en ambitiös plan från Europeiska unionen som syftar till att skapa konkurrenskraft för europeiska företag med hjälp av hållbarhet.
Sidan uppdaterades 2026-02-10