Dubbel väsentlighetsanalys
Hjärtat i hållbarhetsarbetet och i CSRD-rapporteringen
Den dubbla väsentlighetsanalysen är hjärtat i allt hållbarhetsarbete. Den hjälper till att prioritera och skapa affärsnytta med hjälp av hållbarhet. Med väsentlighetsanalysen på plats kan ni rikta era insatser med precision istället för att skjuta brett med oklar riktning. För hållbarhetsarbetet handlar inte bara om att leva upp till lagkrav och förväntningar från intressenter. Ett genomarbetat hållbarhetsarbete kan stärka både konkurrenskraft och lönsamhet, samtidigt som ni blir en del av omställningen.
Dubbel väsentlighet är också ett centralt begrepp i Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), eftersom den dubbla väsentlighetsanalysen är den process som används för att identifiera vilka områden som behöver rapporteras på.
För att identifiera dessa områden behöver företaget ta hänsyn till två aspekter (det dubbla perspektivet):
Påverkan i värdekedjan (konsekvensiell påverkan)
Här tittar man framför allt på den påverkan verksamheten i hela värdekedjan ger upphov till på kort, medellång och lång sikt. Påverkan kan vara positiv och negativ, faktisk eller potentiell, avsiktlig eller oavsiktlig, direkt eller indirekt, reversibel eller irreversibel. Vanlig påverkan här är exempelvis utsläpp av växthusgaser, påverkan på biologisk mångfald, vattenanvändning och olika aspekter av mänskliga rättigheter.
Finansiell påverkan
Här bedömer företaget hur olika hållbarhetsrelaterade faktorer kan påverka dess ekonomiska resultat och framtida utsikter. Om till exempel klimatförändringar kan leda till ökade kostnader eller minskade intäkter, är denna information finansiellt väsentlig.
Processen för dubbel väsentlighetsanalys
För att den dubbla väsentlighetsanalysen ska kunna användas för CSRD-rapporteringen behöver den följa ESRS-standarderna.
Analysen genomförs i fyra övergripande delsteg:
- Hållbarhetskontext handlar om yttre faktorer som företaget behöver hantera. Det kan exempelvis handla om att det är stopp i Suez-kanalen vilket påverkar leveranstider av viktiga komponenter, att nya miljöregler införs som företaget måste anpassa sig till, eller att kunderna börjar ställa högre krav på klimatdata och mycket mer.
- Identifiera påverkan i värdekedjan: Här tittar vi på varje steg i värdekedjan och identifierar både konsekvensiell och finansiell påverkan.
- Bedöm påverkan: Nu har vi en lång bruttolista av potentiellt väsentliga områden och det är dags att bedöma dem. Det gör vi på olika sätt, exempelvis genom att konsultera interna och experter, läsa rapporter, söka data och inte minst, att involvera intressenterna.
- Prioritera väsentliga frågor: Med all den information vi har fått till oss i tidigare steg är det nu dags att prioritera frågorna och färdigställa väsentlighetsanalysen.
Begreppsförvirring
Det vimlar av förkortningar och nya begrepp i hållbarhetsvärlden. Ett nytt ord som kom med de svenska översättningarna av ESRS-standarderna var ”konsekvensiell väsentlighet”, översatt från engelskans ”impact materiality”. FAR har riktat kritik mot de svenska översättningarna. Förutom att de är undermåliga kan de helt enkelt leda till att företag gör fel. Vi kan bara hålla med. Det gäller att även snegla på de engelska standarderna. Här kan du läsa om FAR:s kritik i tidningen Balans.
Hur kan vi hjälpa till?
Vi hjälper till att navigera genom processen för dubbel väsentlighetsanalys. Vi använder en välbeprövad process för dubbel väsentlighetsanalys som utgår ifrån CSRD och ESRS-standarderna. Arbetet sker i nära samarbete med dig som kund och anpassas efter hur mycket ni vill göra själva. I vissa uppdrag fungerar vi mer som vägvisare, i andra projektleder vi analysen från start till mål – alltid med målet att analysen ska fungera som en kraftfull kompass för affärsnytta. Upplägget beror helt på vilka resurser och vilken kompetens som finns internt.
Du kanske också är intresserad av...
Hållbarhetsförkortningar
Hur säkerställer man att det inte förekommer barn- och tvångsarbete, utsläpp av kemikalier i dricksvatten och andra miljöskador i värdekedjan?
Redovisningsdirektivet CSRD är implementerat i svensk lag och ställer krav på kvalitet, standardisering och transparens.
Har du någonsin känt dig som en förvirrad turist i hållbarhetsvärldens förkortningsdjungel? Här får du svaren!