Parisavtalet
Bindande klimatavtal för att begränsa den globala uppvärmningen
Parisavtalet är en global överenskommelse som antogs av FN:s medlemsstater den 12 december 2015 för att bekämpa klimatförändringarna.
Målet i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2°C över förindustriella nivåer och att sträva efter 1,5°C.
Vad står det i avtalet?
Parisavtalet består av 29 artiklar. Här kommer några exempel på artiklar som ofta nämns i kommunikation kring Parisavtalet:
- Artikel 2
- Målet är att hålla den globala temperaturökningen väl under 2°C jämfört med förindustriella nivåer, och att sträva efter att begränsa ökningen till 1,5°C för att minska riskerna och effekterna av klimatförändringar
- Förbättra vår förmåga att hantera och anpassa oss till klimatförändringarnas negativa effekter genom att främja klimatresiliens och utveckling med låga utsläpp av växthusgaser, utan att hota livsmedelsproduktionen.
- Säkerställa att finansieringsflödena går mot låga utsläpp och hållbar utveckling.
- Minskningarna ska ske rättvist och gemensamt med hänsyn till varje lands olika förutsättningarna.
- Artikel 4
- Toppnivån av växthusgasutsläpp ska så snart som möjligt och därefter ska utsläppen minska för att uppnå en balans mellan utsläpp och upptag under andra halvan av detta århundrade. Utvecklingsländer kan behöva längre tid för att nå denna toppnivå.
Varje land ska upprätta NDC:er (se nedan) med mål som de avser att uppnå och åtgärder för att lyckas nå dem. Varje nytt NDC ska vara mer ambitiöst än det föregående.
- Artikel 6
- Länder kan samarbeta genom att köpa och sälja kolkrediter till varandra.
- Artikel 7
- Länderna ska förbättra sin anpassningsförmåga, stärka motståndskraften och minska sårbarheten mot klimatförändringar.
- Utvecklingsländer, särskilt de minst utvecklade länderna och små ö-stater, ska få stöd för att implementera anpassningsåtgärder. Detta kan inkludera finansiering, teknologi och kapacitetsuppbyggnad.
- Artikel 8
- Förlust och skada (Loss and damage): handlar om att hjälpa länder att hantera skador och förluster orsakade av klimatförändringar, som stormar och stigande havsnivåer. Den lyfter fram vikten av att förebygga och minimera dessa skador och att ge stöd till de mest sårbara länderna.
- Artikel 9
- Solidaritet: vikten av internationellt samarbete och att stödja de länder som har störst behov.
- Artikel 14
- Global översyn: Vart femte år genomförs en analys av hur väl världen gemensamt följer Parisavtalets mål och långsiktiga klimatmål.
- Artikel 16
- COP (Conference of the Parties) ska fungera som den årliga konferensen för parterna i Parisavtalet
Ländernas klimatplaner
Nationally Determined Contributions (NDCs) är centrala i Parisavtalet. Varje land tar fram en egen NDC baserad på nationella förutsättningar.Denna beskriver vilka insatser landet gör för att minska sina nationella utsläpp och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) samlar in och utvärderar alla NDC:er vart femte år. UNFCCC har upprättat ett offentligt register där alla NDCs dokumenteras och de publicerar regelbundna sammanfattningsrapporter som visar hur det går för oss i arbetet med att nå Parisavtalets mål. Här kan du läsa rapporten för 2023. Den visar på vissa framsteg, men att minskningarna går alldeles för långsamt, samt att utvecklingsländerna har ett stort behov av stöd i form av finansiering och tekniköverföring. COP-mötena (Conference of the Parties) spelar en central roll i den globala översynen genom att vara den plats där resultaten presenteras och diskuteras. Vid dessa möten tar länder beslut om hur de ska förbättra sina klimatåtgärder baserat på översynens slutsatser.
GHG-protokollet
Sätta vetenskapliga klimatmål
Agenda 2030
GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) är en global standard för att mäta och hantera utsläpp av växthusgaser i tre scope, 1, 2 och 3. Har du koll på dem?
Globalt initiativ som hjälper företag att sätta klimatmål i linje med Parisavtalets temperatur-mål.
Handlingsplan för att skapa ett hållbart samhälle och ett hållbart välstånd för människor och miljö.
