Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD
EU-direktiv för hållbarhetsredovisning
Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering. Direktivet fastställer vilka företag som är skyldiga att hållbarhetsrapportera, vad som ska rapporteras, hur rapporteringen ska göras och när den ska lämnas.
Vad är syftet med CSRD?
Direktivet syftar till att förbättra och standardisera hållbarhetsrapporteringen inom EU. Det tidigare regelverket, Non Financial Reporting Directive, NFRD, var för otydligt och gav en svårtydd och svårjämförlig rapportering. Med CSRD omfattas även fler företag. CSRD är en viktig del av EU Green Deal och när hållbarhetsdata likställs med finansiell rapportering blir det tydligare och enklare för investerare, konsumenter och andra intressenter att fatta välgrundade beslut.
Viktiga principer
Det finns en rad principer som rapporterande företag behöver ha på plats:
- Hållbarhetsupplysningarna likställs med finansiella upplysningar, vilket också medför att styrelsen får ett utökat ansvar avseende hållbarhetsarbetet. Detta innebär att styrelsen måste säkerställa att hållbarhetsinformationen är korrekt, verifierbar och följer de nya standardiserade rapporteringskraven, vilket kan innebära att man behöver genomföra mer omfattande interna kontroller och granskningar.
- Den dubbla väsentlighetsanalysen är hjärtat i hela hållbarhetsarbetet och även i CSRD. Analysen innebär att analysera hur verksamheten påverkar miljön och samhället, samt hur dessa hållbarhetsfaktorer påverkar företagets ekonomiska prestation och värdeskapande. Det finns en tydlig process för detta arbete.
- Hållbarhetsredovisningen får en tydlig plats i årsreodvisningens förvaltningsberättelse, vilket betonar vikten av hållbarhetsarbetet och på ett tydligare sätt integrerar hållbarhetsfrågorna i företagets övergripande strategi och verksamhetsstyrning.
- Kravet på tredjepartsgransning bidrar till att stärka förtroendet för hållbarhetsinformationen. En revisor ska verifiera att företagens rapporterade data och påståenden håller samma nivå som den finansiella rapporteringen. Omnibus innehåller ett förslag om att begränsa denna granskning.
- Krav att följa gemensam rapporteringsstandard, European Sustainability Reporting Standard (ESRS). Standarderna innehåller detaljerade riktlinjer för hur företag ska rapportera om miljö-, sociala och styrningsrelaterade frågor (ESG), vilket inkluderar specifika indikatorer och metoder för att mäta och redovisa dessa aspekter.
- Informationen ska taggas i enlighet med European Signle Electronic Format (ESEF), vilket betyder att data ska märkas upp med XBRL-taggar. Det gör det möjligt att jämföra företags data år för år, företag för företag, bransch för bransch.
Vem omfattas av direktivet?
I dagsläget gäller i svensk lagstiftning att:
- Våg 1: Företag och koncerner av allmänt intresse med mer än 500 anställda fortsätter att rapportera. De första rapporterna för denna våg dateras alltså till 2025 eller 2026.
- Våg 2: För bolag som uppfyller minst två av kraven: 250 anställda, balansomslutning som uppgått till mer än 280 miljoner SEK och nettoomsättning som uppgått till mer än 550 miljoner SEK, gäller att rapportering påbörjas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2027 eller senare. De första rapporterna för denna våg dateras alltså till 2028.
- Våg 3: För små och medelstora börsnoterade företag, samt vissa kreditinstitut och captivebolag börjar reglerna att gälla från och med räkenskapsår som inleds 1 januari 2028. De första rapporterna för denna våg dateras alltså till 2029.
Hur vi kan hjälpa till
Vi kan stötta er genom hela processen, från den dubbla väsentlighetsanalysen till uppfyllande av de nya kraven enligt CSRD och ESRS. Ett bra första steg är att köra en halvdags utbildningsworkshop där vi går igenom grunderna och på djupet kring vad CSRD innebär för just er, inklusive vilka processer som behöver vara på plats, vilka roller som behöver involveras och hur det hela ska gå till. Därefter kan vi hjälpa er med att genomföra och implementera de olika delarna för att säkerställa efterlevnad.
Det är viktigt att notera att det nya direktivet påverkar alla företag. Även om lagkraven i första hand gäller stora företag, kommer små och medelstora bolag också att påverkas eftersom deras kunder behöver pålitlig information från dem.