Vad är BNP? Det är frågan vi ställer i dagens lucka. Vi misstänker nämligen att många tänker på BNP som en naturlag, som ett facit på hur bra ett land mår. Men det är ett mått som uppfanns i en kris, för att ge regeringen i 1930-talets USA bättre koll. I dag används det för att mäta allt.
Ett mått för nödlägen
Vi tar oss tillbaka till början av 1930-talet. Den amerikanska ekonomin låg i spillror efter börskraschen, människor gick hungriga och banker föll. Roosevelt var ny president och behövde få en bild av hur illa det var och hur politiken påverkade utvecklingen. Det fanns inget bra sätt att få koll på det.
Nationalekonomen Simon Kuznets fick i uppdrag att räkna fram ett samlat mått på landets produktion. Resultatet blev det vi idag kallar BNP. Syftet var att få ett praktiskt verktyg för att fatta politiska beslut i en ekonomisk kris och han varnade redan från början för att tolka siffran som något annat än det. 1934 skrev han: ”The welfare of a nation can scarcely be inferred from a measure of national income”. Ändå är det precis det vi använder BNP till idag.
Vad är BNP och vad mäter det egentligen?
BNP räknar ihop värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Det låter heltäckande, men det är det inte. Det som räknas är bara det som har ett pris på en marknad. Det innebär att:
- Obetalt arbete inte räknas, oavsett hur viktigt det är
- Ekosystemtjänster som rent vatten eller pollinering syns inte
- En sjukskrivning ökar BNP, eftersom den skapar vårdkostnader
- En ny bil bidrar positivt, men att cykla påverkar inte siffran alls
- Att hugga ner en skog ökar BNP. Att bevara den ger noll
BNP säger alltså ingenting om livskvalitet, ojämlikhet eller hållbarhet, utan enbart om penningflöden.
Rötter från 1700-talet
Idén att bara vissa typer av arbete skapar värde är äldre än BNP. Den formulerades tydligt redan 1776 av nationalekonomen Adam Smith, ofta kallad den moderna ekonomins fader. Han försökte förstå hur nationers rikedom växte fram och drog slutsatsen att bara arbete som producerade något sälj- eller lagerbart kunde räknas som produktivt. Tillverkning, jordbruk och hantverk ansågs därmed skapa värde, medan personlig service, hushållsarbete och underhållning ansågs vara oproduktivt arbete eftersom det konsumerades i stunden och inte byggde långsiktigt värde.
Det här synsättet levde vidare när BNP konstruerades drygt 150 år senare. Tjänster som säljs på en marknad räknas med i BNP, men obetalda eller informella insatser gör det inte. Att städa sitt hem påverkar inte BNP över huvud taget, men om du städar grannens hem och får betalt så åker det med.
Efter andra världskriget blev BNP ett mått på allt
Under andra världskriget användes BNP för att styra den amerikanska krigsekonomin. Det hjälpte regeringen att omfördela resurser, organisera industrin och visa att politiken fick effekt. Måttet blev ett verktyg för samordning och kontroll.
När kriget tog slut hade BNP bevisat sitt värde som styrverktyg. Det var mätbart, upprepningsbart och enkelt att kommunicera, vilket gjorde det användbart även i fredstid. I en värld som behövde återuppbyggas började allt fler se på BNP som ett mått på framsteg, trots att det aldrig var avsett att användas så.
Vad missar vi?
Till och med amerikanska försvarsmakten har ifrågasatt BNP:s roll, eftersom det inte säger något om samhällsstabilitet, socialt kitt eller resiliens. Länder med hög BNP kan samtidigt ha ökande psykisk ohälsa, växande ojämlikhet och en accelererande klimatpåverkan. Det väcker frågan om vad vi faktiskt mäter, och varför.
Vad kan vi mäta i stället?
Flera alternativa mått har föreslagits och börjat användas, både av stater och internationella organisationer:
- Human Development Index (HDI) mäter hälsa, utbildning och inkomst
- Genuine Progress Indicator (GPI) försöker väga in både positiva och negativa effekter av ekonomisk aktivitet, till exempel obetalt arbete, miljöförstöring och inkomstfördelning. Den har använts som komplement till BNP i flera delstater i USA.
- Nya Zeelands välfärdsbudget fokuserar på psykisk hälsa, barnfattigdom och klimat i statsbudgeten
- Bhutans bruttonationallycka (GNH) bygger på en helt annan idé om framgång
Inget av dessa mått är förstås perfekta, men de försöker åtminstone svara på frågan om hur välmående ett land är.
Visste du förresten att vi har ett brett kursutbud på Impact Finder? Här kan du läsa mer om det!