Omnibus fortsätter köra runt i EU som en övertaggad treåring på motorcykel. Allt sedan den rullade ut ur EU-garaget den 24 februari i år har vi följt varje sväng och rapporterat om förändringarna.
Nu har färden tagit oss till dubbel väsentlighetsanalys. I juli kom EFRAG:s utkast på hur analysen kan uppdateras. Det som inte ändras är processen. Den är kvar i sin helhet.
Uppdaterad dubbel väsentlighetsanalys: ändringsförslag
Tydligare start i affärsmodellen
EFRAG lyfter nu uttryckligen att analysen ska börja med affärsmodellen för att identifiera uppenbara hållbarhetsfrågor. I vår metod är affärsmodellen redan en del av hållbarhetskontext, tillsammans med omvärld, bransch, geografi och lagkrav. Skillnaden är att standarden nu pekar ut affärsmodellen som ett obligatoriskt första steg. Kapitel 3.5 i det nya ESRS 1-förslaget är ett nytt avsnitt med praktiska riktlinjer för att identifiera påverkan, risker, möjligheter (IRO). Några nyheter:
-
Allt behöver inte analyseras: Börja där det är mest sannolikt att hitta väsentliga frågor, utifrån aspekter som affärsmodell, verksamhet, relationer, branschkunskap, geografi.
-
Två sätt att angripa analysen: Top-down innebär att man börjar på ämnesnivå (till exempel “klimat”) och går ner till enskilda IRO:er endast om det behövs för att avgöra om ämnet är väsentligt. Bottom-up innebär att man börjar med enskilda IRO:er och bygger upp till ämnen.
-
Avgränsa analysen: Alla tidshorisonter behöver inte bedömas för varje väsentlig fråga. Ej heller varje enskild aspekt av allvarlighetsgrad.
Värdekedjesteget: AR 16-listan förenklas. När vi bedömer påverkan, risker och möjligheter i värdekedjan har vi använt AR 16 som stöd. Så kommer det fortfarande att vara. I det nya utkastet kortas listan och den tidigare tredje nivån (sub-sub-topic) tas bort. Kvar finns ämnen och underämnen, vilket gör listan mer överskådlig men också mindre detaljerad. Vi fortsätter förstås att komplettera med egna källor och branschspecifik kunskap när vi gör analysen.
Bedömningsfasen: proportionerlig motivering. I bedömning-steget ger EFRAG tydligare vägledning om hur mycket underlag som krävs för att motivera en slutsats. Alla bedömningar ska kunna förklaras och dokumenteras, men nivån på dokumentationen ska stå i proportion till frågans tydlighet och komplexitet. Om en fråga är uppenbart väsentlig, exempelvis klimat i energiintensiva branscher, kan det räcka med branschpraxis, forskning eller interna data som stöd. Om frågan är ny eller mindre självklar krävs mer omfattande analys och underlag.
Vad händer nu?
EFRAG:s utkast på uppdaterad dubbel väsentlighetsanalys är ute på konsultation tillsammans med övriga förenklingar av ESRS standarderna fram till 29 september 2025 och kan ändras innan beslut. Det förväntas komma under första halvåret 2026. Vi välkomnar att den dubbla väsentlighetsanalysen är kvar. Den är verkligen hjärtat i hela hållbarhetsarbetet och avgörande för att kunna planera och genomföra insatser som gör verklig skillnad.
Vi fortsätter också att följa processen och justerar vårt arbetssätt om det behövs. Som förslaget ser ut nu i EFRAG:s förslag på uppdaterad dubbel väsentlighetsanalys fungerar vår process utmärkt även framåt.
