När EU-kommissionen undersökte företags hållbarhetskommunikation visade det sig att 53% av miljöpåståendena är vaga, vilseledande eller ogrundade, 40% saknar bevis och hälften av hållbarhetsmärkningarna saknar trovärdighet. Det är bakgrunden till EU Green Claims-direktivet.
Sustainable Brand Index mäter varje år hur mycket konsumenter i olika länder litar på hållbarhetskommunikation. Så här ser det ut i den senaste rapporten:
Med tanke på all greenwashing vi matas med är det inte konstigt att trovärdigheten är så låg. Det konstiga är snarare varför företagen fortsätter med detta självskadebeteende. Samtidigt hörs just nu röster om att alla nya lagkrav från EU gör att företag inte vågar kommunicera sitt hållbarhetsarbete. Det vill vi till varje pris motverka.
Greenwashing, greenhushing och andra grönmålade synder
Att undvika greenwashing är mer än att bara undvika svepande och fluffiga begrepp som i bästa fall inte betyder något alls och i värsta fall är rena lögnerna. Det är mer sofistikerat än så. Planet Tracker har identifierat sex greenwashinghuvuden på den bedrägliga hydran. Att få syn på dem är upplysande för att undvika dem, men ännu mer för att se igenom falska budskap när du själv ska ta beslut. För trovärdig hållbarhetskommunikation handlar inte om att undvika att bryta mot befintliga och kommande lagar och direktiv, det handlar om att inspirera andra till att driva förändring, samtidigt som ni stärker varumärket.
