Behöver inte företag ha en strategi för biologisk mångfald? Sedan EU-kommissionen i fredags (11/7 2025) antog CSRD quick-fix har just den frågan gnagt: hur blev det rimligt att lägga en quick-fix-fördröjning på något som både är brådskande för världen vi lever i och affärskritiskt för företagen som verkar i den?
Biologisk mångfald är inte lika enkelt att mäta som växthusgasutsläpp, absolut. Företag behöver göra ett jobb som kan vara rätt omfattande för att få syn på sin påverkan, sina risker och sina möjligheter. Det kanske kräver en annan typ av kompetens i bolaget, definitivt en annan typ av data och ofta samarbete utanför de vanliga strukturerna, ingen quick-fix direkt (ursäkta ironin).
Det är förstås rent mänskligt. Vi människor har ju en tendens att skjuta jobbiga sysslor framför oss. Det är ingen slump att självhjälpsböcker med titlar som Svälj den fulaste grodan först, men ska verkligen lagstiftningen bidra till att vi nöjer oss med att tugga på smågrodor (varför vi nu ska äta grodor över huvud taget).
Avsaknad av strategi för biologisk mångfald är ingen liten groda
Och samtidigt är det inte vilken groda som helst vi talar om här. Det handlar inte om den där trista tidsrapporten som skulle behöva göras eller det där jobbiga samtalet till banken som går att lösa genom att ta sig i kragen. Det handlar om ekosystem, om livsmiljöer, om beroenden, om försörjningskedjor, försäkringar, råvaror, livsmedel, ja, själva livet.
Enligt Hållbara Bolag 2024 är det bara 30 procent av de svenska börsbolagen som har en strategi för biologisk mångfald. Knappt två av tio har mål. En överväldigande majoritet av företagen har således inte kommit igång med att skaffa sig en strategi för biologisk mångfald. Istället för att driva på företagen att ta tag i frågan gör EU-kommissionen precis tvärt om.
Man kan naturligtvis hävda att frågan kräver mer tid, mer vägledning och mer resurser, men i praktiken innebär quick-fixen att vi fördröjer det arbete som borde ha börjat för länge sedan. Om ett område så tydligt kan väljas bort är det lätt att betrakta det som mindre viktigt.
Det finns stöd
Vi hjälper gärna till om du vill ha stöd i att komma igång. Det finns också gott om metoder och verktyg att luta sig mot. Här kommer ett par riktigt bra:
- Task force for Nature-related Financial Disclosures (TNFD) har tagit fram rekommendationer och vägledning som hjälper företag och finansiella aktörer att förstå och redovisa sina beroenden och påverkan på naturen.
- WWF:s Riskfilter hjälper företag att identifiera naturrelaterade risker i sin verksamhet, värdekedja och sina investeringar och ger stöd för att agera på dem.
Du kan även sätta vetenskapliga mål på ditt arbete med biologisk mångfald, med Science Based Targets for Nature. Det är just nu endast 17 företag som har gjort det, varav H&M är ett. Här finns en case study för deras arbete.
