Det har surrat kring EU:s planer för hållbarhetsrapportering alltsedan Tyskland och Frankrike krävde förenklingar av CSRD i januari i år. EU-kommissionen svarade snabbt, och presenterade sitt Omnibus-förslag igår. Det syftar till att minska företagens rapporteringsbörda och innehåller stora förändringsförslag, framför allt för dessa tre:
- CSRD (hållbarhetsredovisning)
- CSDDD (krav på att företag tar ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i hela värdekedjan)
- EU-taxonomin (klassificeringssystem för vad som räknas som en hållbar investering)
Det är viktigt att komma ihåg att det är just ett förslag, och inget beslut. Det behöver först godkännas av EU-parlamentet och Rådet, för att sedan implementeras i medlemsländernas lagar, Årsredovisningslagen i vårt fall. Kommissionen ber dock rådet och parlamentet att snabba på beslutsprocessen. Efter att ha diskuterat den här frågan intensivt med många av våra kollegor i hållbarhets-Sverige har vi några perspektiv som vi skulle vilja dela med oss av:
Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)
Förslaget skulle innebära att endast företag med mer än 1 000 anställda och nettoomsättning på minst 50 MEUR eller balansomslutning på minst 25 MEUR ska omfattas, vilket gör att ~80% av de företag som omfattas nu, kommer att hamna utanför direktivet om förslaget går igenom. Det här ställer till det för många, minst sagt, eftersom det bara är ett förslag.
Förslaget skulle också innebära att kravet på extern revision pausas. Just det betyder inte så mycket just nu dock.
Så hur ska vi agera om vi omfattas av kraven i årsredovisningen idag, men inte enligt förslaget? Det kommer att ta tid att få igenom en lagändring, även om EU-kommissionen har begärt en snabb hantering av parlamentet och rådet. Att Sverige skulle ändra en redovisningslag mitt under ett räkenskapsår är heller inte särskilt sannolikt, vilket innebär att en ny lag troligen inte kommer att vara på plats före årsskiftet. Det betyder att Årsredovisningslagen gäller och att planeringen för CSRD-rapportering behöver fortgå. Om förslaget går igenom kommer ni däremot inte att behöva hållbarhetsrapportera för räkenskapsår 2026.
Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD)
Det här direktivet gäller redan nu de allra största företagen, men stora förändringar föreslås även här, och hela direktivet föreslås skjutas upp två år. Från att direktivet har ställt krav på kontroll i hela leverantörskedjan, är förslaget nu att endast direkta leverantörer ska omfattas. Kravet på årliga riskbedömningar skulle också ändras till vart femte år, och det ska inte gå att kräva skadestånd försvinner. En rejäl urvattning med andra ord.
EU-Taxonomin
På samma sätt som med CSRD föreslås att endast de största företagen ska omfattas, medan andra kan rapportera frivilligt. Även här ska förenklingar göras, inte minst inom det som kallas DNSH-kriterierna (Do No Significant Harm).
Summan av kardemumman är att vi befinner oss i en knepig situation med tanke på det vakuum som vi kommer att få leva med tills beslut klubbas igenom i de olika instanserna. Vårt viktigaste medskick är att hållbarhetsfrågan inte får sättas på paus. De väsentlighetsanalyser som genomförts och genomförs kommer att vara guld värda även i ett eventuellt försvagat CSRD. Det handlar ju om affärsutveckling och prioritering av resurser.
Vi håller dig uppdaterad!
CSDDD
CSRD
EU-Taxonomin



Hur säkerställer man att det inte förekommer barn- och tvångsarbete, utsläpp av kemikalier i dricksvatten och andra miljöskador i värdekedjan?
Det nya redovisningsdirektivet CSRD är nu implementerat i svensk lag och ställer helt nya krav på kvalitet, standardisering och transparens.
Klassificerar ekonomiska aktiviteter utifrån deras miljömässiga hållbarhet och syftar till att styra investeringar mot hållbara projekt.