Det är de sista, skälvande dagarna på 2025 och egentligen borde jag ägna tid åt att fylla i förseningsblanketter till diverse tågbolag. Istället fastnade jag i Olle Torpmans bok ”Miljöetik – från problem till lösning”. Den visade sig faktiskt vara ännu mer omvälvande än stormen Johannes effekter på tågtrafiken.
Vänta, sluta inte läsa. Ge mig en minut.
Miljöetik handlar om hur vi ser på relationen mellan människa och natur. Den relationen bestämmer vilka beslut vi tar, hur vi bygger samhällen, skriver lagar och formulerar klimatmål, ofta utan att vi ens funderar över det.
Miljöetik: hur vi ser på relationen mellan människa och natur
Om vi ser naturen som ett medel för mänskliga behov (antropocentriskt synsätt) är det rationellt att se skog som virkesförråd, mark som produktionsyta och ekosystem som leverantörer av nyttor. Klimatkrisen blir då ett effektiviseringsproblem. Hur kan snabbt lösa problemet så att vi kan fortsätta som tidigare?
Om vi istället ser naturen som något med eget värde, (biocentriskt eller ekocentriskt synsätt) så finns det gränser som inte kan förhandlas bort med teknik, kompensation eller framtida löften. Då blir vissa förluster moraliskt oacceptabla, även om de är lönsamma här och nu.
Det slår mig hur stark hållbarhetskommunikation skulle bli om företag hade koll på miljöetik. Det skulle bli så mycket tydligare vad företaget står för, vad det är berett att avstå från och vilka konsekvenser som kan accepteras. Det skulle till exempel bli svårt att säga att hållbarhet är en del av vårt DNA (skriv aldrig det), samtidigt som man argumenterar för rimligheten i att släppa ut tonvis med metylenklorid i Eskilstuna, bara som ett vilt exempel.
På Impact Finder tror vi att 2026 kommer att bli året när samtalen kring hållbarhet skärps. Hög genast av dig till oss om du är sugen på att vässa ditt företags hållbarhetskommunikation för att bli en relevant spelare även 2026!
//Åsa
