Julen närmar sig och med den julmaten. Det börjar bli dags att grava laxen, griljera skinkan och rulla köttbullarna. Samtidigt stångas vi mellan rubriker och pekfingrar om vad man ska och inte ska äta. Ja, det är lätt att sätta sillbitarna i vrångstrupen när man försöker navigera som i ett slalomlopp mellan vad man vill äta, vad man bör äta och vad man kan äta så att det räcker till alla. Kan det vara så att maten vi äter faktiskt är vår tids stora dilemma? Den frågan finns det ju inget entydigt svar på, men vi kan ändå konstatera att livsmedelssystemet står i centrum som en av vår tids stora knäckfrågor. I dagens lucka fördjupar vi oss i vad forskningen säger om lösningarna för en hållbar global livsmedelsproduktion.
Redan 2019 lanserades den inflytelserika EAT-Lancetrapporten. Det var redan då tydligt att maten vi äter inte bara påverkar vår hälsa, utan också driver på klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och överutnyttjande av naturresurser.
För några månader sedan, närmare bestämt i oktober i år, kom en uppföljande rapport, EAT Lancet 2.0, och det blev då ännu mera tydligt att det är dags att skruva upp tempot rejält för en utveckling av livsmedelsindustrin. Det är nämligen så att vår globala matproduktion:
- släpper ut 30% av världens växthusgaser
- driver på förlusten av biologisk mångfald
- förbrukar 70% av allt sötvatten
- tar upp 40% av jordens landyta
… och ändå blir inte alla mätta.
Men det fina i kråksången är att forskningen också pekar på lösningar. Genom att ställa om hela systemet till att möjliggöra det som rapporten kallar en planetär hälsodiet (planetary health diet), kan vi:
- minska utsläppen från livsmedel med upp till 50%
- bromsa trycket på planetens gränser
- rädda miljontals liv varje år.
Planetary health diet
Så vad säger vetenskapen att man ska äta för att gynna både sig själv, planeten och alla medmänniskor? I rapporten har forskarna givit riktlinjer för hur mycket man ska äta av vissa livsmedelsgrupper varje dag.
Såhär ser det ut:
- 232 gram fullkorn, såsom ris, vete och majs
- 50 gram rotfrukter eller stärkelserika grönsaker, såsom potatis och kassava
- 300 gram grönsaker
- 200 gram frukt
- 250 gram mejeriprodukter, såsom mjölk med naturlig fetthalt
- 14 gram biff, lamm och fläsk
- 29 gram kyckling och annan fågel
- 13gram ägg
- 28 gram fisk
- 75 gram baljväxter
- 50 nötter
- 40 gram omättade fetter
- 11,8 gram mättade fetter
- 31 gram tillsatt socker
Puh, en lång lista! Men vad betyder den egentligen?
Vad innebär det här i praktiken?
Givetvis innebär inte en sån här lista att man måste äta lite av alla livsmedelskategorier varje dag. Det handlar om att ge en fingervisning om mängderna och så kan varje person själv välja hur de fördelar dem över en vecka, eller en månad, beroende på hur man tycker om att äta.
Kanske föredrar du en 200 grams biff två gånger i månaden? Eller en 90-gramsburgare en gång i veckan?
Att se en helhet och kunna planera måltider utifrån denna lista kan vara besvärligt. Som en hjälpande hand har Axfoundation tagit fram en tvådagarsmeny inspirerad av den planetära hälsodieten. Klicka in och inspireras! Vad sägs om lite havregurt med fullkornsgranola och bär till frukost, efterföljt av fullkornspasta med baljväxtfärs, riven ost och fermenterade grönsaker till lunch och en middag bestående av fiskgryta på odlad röding, musslor och grönsaker. Mums tycker vi!
Kanske kan man till och med inspireras av denna till julbordet? Kanske en råkostsallad med rödkål, morot, äpple och broccoli hamnar på ditt julbord?
