Idag är det julafton. En kväll som åtminstone för vissa på jorden betyder Janssons frestelse, Kalle Anka och en skäggbeklädd tomte. Men enligt traditionen är det också kvällen då Maria gick till stallet för att föda barn. En händelse som blev starten för vår tideräkning. Det var 2025 år sedan, vilket får en att fundera på hur jorden såg ut då? Det ska vi utforska i dagens kunskapslucka.
Ett snabbt svar är att jorden var förvånansvärt lik det vi ser idag, men samtidigt väldigt annorlunda. För 2025 år sedan låg jorden tryggt i Holocen, den stabila klimatperiod som vi har all anledning att skicka ett tackkort till. Holocen är den lugna perioden efter senaste istiden (cirka 12 000 år sedan). Under den tiden har temperaturen hållit sig inom ovanligt snäva gränser under ovanligt lång tid. Den har givit oss bördiga åkrar, stadiga årstider, långsamt föränderliga havsnivåer och en planet som varit tillräckligt förutsägbar för att vi människor har kunnat bygga samhällen, städer… och ja, jultraditioner.
Jorden under Holocen
Det är det jämna klimatet under Holocen som har möjliggjort utvecklingen av jordens artrikedom. De jämna förutsättningarna gav ekosystemen tid och förutsättningar att blomstra. För 2025 år sedan bredde de stora skogarna ut sig över kontinenterna. Regnskogar, sumpskogar, taiga, var och en ett eget myllrande universum. Vilda djur dominerade både haven, marken och himlen. Rovdjur, bytesdjur, pollinatörer och nedbrytare hade alla en plats i ett ekosystem där varje art fyllde en viktig funktion. Vilda fåglar hade platser att häcka på. Havens korallrev var färgsprakande och friska och fiskstimmen rörde sig i mönster, lika avancerade som vinden själv. Människan var en del av planeten, en del som inte gjorde så värst mycket väsen av sig, mer som en viskning.
Nu, 2025 år senare, är viskningen ett dån och människan håller på att skriva om hela manuset. På pappret befinner vi oss fortfarande i Holocen, men landskapet vi lever i bär spår av något nytt. Odlingsmarker har brett ut sig över planeten och ersatt många skogar. Haven är överfiskade, syrefattiga och fulla av plast. Vilda djur trängs undan eller försvinner helt. Temperaturerna stiger snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia och vattnets naturliga cykler har hamnat i obalans.
Antropocen, där människan styr
Allt fler forskare menar att vi har lämnat Holocen bakom oss och klivit in i en ny epok: Antropocen, människans tidsålder. En tidsålder där det inte längre är naturens krafter som formar planeten, utan vi. Och vi gör det helt utan finess.
Låt oss inte bli för deppade nu. Dagen handlar om att fira med tända ljus, mys och lugn. Så, just idag kanske vi inte behöver göra något mer än att skänka ett tyst tack till Holocen, den klimatperiod som gav oss precis lagom av allt och en planet som går att leva ett riktigt gott liv på, med lagrad sill, julgranar och snöflingor. Men imorgon… då behöver vi alla agera.
Vad gör vi framöver? Med risk för att låta cheesy, men det goda i livet kräver inte att vi tömmer jorden. Inga julklappar i världen kan få oss att må bättre än vad rent vatten, trygg matförsörjning och en trygg sovplats kan. En sanning vi kan behöva påminna oss om ibland, medan vi spanar över berget av julskinka och julklappar.
Ha en riktigt god jul!
// Åsa och IdaMaria
Vill du lära dig mer?
Vill du lära dig mer om systemet jorden? Läs om planetens gränser här.
Vill du lära dig mer om Antropocen? Se professor Johan Rockström förklara här.