Dagens kunskapslucka handlar om framing, ett ord som alla borde känna till, för det påverkar hur vi uppfattar verkligheten. Framing innefattar allt från vilka åsikter som lyfts fram i en intervju, tidningsartikel eller debatt exempelvis, vilka ord som används, vem som får uttala sig och inte minst vad som lämnas utanför. Allt det styr hur vi uppfattar ett budskap, vad vi tycker är sant, viktigt eller trovärdigt, och vad vi knappt ens reflekterar över.
Om vi skulle lägga lite tid på att reflektera över just framing skulle vi alla bli betydligt bättre på att se mönster, makt och manipulation, även när det är snyggt paketerat. Det är lurigt och ofta väldigt svårt att få syn på, men det är ju det kunskapsluckorna är till för att täppa.
Hur framing styr vad som låter rimligt
Maja Risholm gjorde en knivskarp analys av ett SVT-inslag från Rapport den 21 juni i år. Temat är svenskarnas flygvanor, men sättet det presenteras på ger en berättelse som lätt tas för sann, utan att vi reflekterar över hur den har byggts upp. En person som rest till alla världens länder får säga att flygets utsläpp är försumbara, utan kontext eller följdfrågor. Det som egentligen är ett av våra mest utsläppsintensiva val på individnivå får därmed framstå som ganska harmlöst. Samtidigt beskrivs forskaren Katarina Axelssons slutsats (att vi behöver flyga mindre) som en personlig åsikt, snarare än som vetenskap. Det förskjuter trovärdigheten, utan att ett enda fakta har ändrats.
Kommunikationsforskaren Robert Entman beskrev redan för 30 år sedan framing som att välja vissa delar av verkligheten, lyfta fram dem och på så sätt styra hur vi uppfattar vad som är problemet, vem som bär ansvar, vad som står på spel och vad som bör göras. Det är ett sätt att forma förståelse, inte genom att ändra innehållet, utan genom att välja vad som får synas. Just därför fungerar det så bra.
Så synar du inramningen
Det kräver lite träning, men tänk om vi alla skulle träna massor på detta, vad mycket svårare det skulle bli att förleda folk med list. Nästa gång du läser en artikel, ser ett nyhetsinslag eller hör en presentation, ställ dig några enkla frågor:
- Vem är det som får prata?
- Hur beskrivs de?
- Vad får stå oemotsagt?
- Vilka ord används?
- Vad är det som inte sägs?
Det kanske är så att Framing-PT:s är framtidsyrket framför alla? Poängen med att träna på framing handlar inte om att välja sida, absolut inte, utan att bli medveten om vad som ligger bakom budskapet.
Läs mer om hur vi jobbar med hållbarhetskommunikation.