Den här kunskapsluckan handlar om Ekmanspiralen. Och det börjar med något så vardagligt som att vatten inte alltid beter sig som man tycker att det borde.
Det började med Fridtjof Nansen, son till inte mindre än en advokat och en baronessa i närheten av nuvarande Oslo. Vad man kanske inte känner till är att Fritjof, förutom att vara polarforskare, också var professor i zoologi och oceanografi. Imponerande ändå.
Nu ska det här inlägget inte alls handla om Fritjof, men vi börjar där, för under en av sina polarexpeditioner på Norra ishavet i slutet av det förra seklet så fascinerades han av hur vindar och havsströmmar tillsammans verkade kunna skapa spiraler i vattnet. Han var inne på att det hade med jordens rotation att göra, men nådde inte ända fram.
Det gjorde dock den svenske fysikern och oceanografen Vagn Walfrid Ekman som råkade hänga rätt mycket i Oslo när frågan kom på tal. Innan han blev förste assistent vid Internationella havsforskningslaboratoriet i Kristiania (nuvarande Oslo) hade han doktorerat i Om jordrotationens inverkan på vindströmmar i hafvet på Uppsala Universitet, så vem kunde vara bättre lämpad att reda ut allt det här?
Så fungerar Ekmanspiralen
Han kunde rätt snabbt visa att vind som blåser över havet drar med sig ytvatten, men inte rakt fram. På norra halvklotet rör det sig i stället snett åt höger, på grund av jordens rotation (Corioliseffekten). På södra halvklotet rör det sig åt vänster. Det skruvade ytvattnet drar i sin tur med sig vattnet under, och vips har vi fått en virvel. Idag har det fenomenet fått namnet Ekmanspiralen.
Det kanske kan verka som en rolig anekdot, men då har du inte hört resten. För vad spelar det för roll att vatten skruvar sig? Ganska mycket, visar det sig. Ekmans spiraler hjälper oss nämligen att förstå hur havsströmmarna fungerar och därmed också hur näring rör sig i haven, varför plankton växer där det växer, hur isar smälter och hur klimatet förändras. För att inte tala om hur oljespill sprider sig, eller varför vissa kustområden är extremt fiskrika medan andra är tomma. Ekmans teorier, mätningar och matematiska modeller används än idag inom meteorologi, klimatforskning och marinbiologi.
Det är helt enkelt grundläggande kunskap om hur vår planet fungerar. Idag används Ekmanspiralerna i klimatmodeller, i meteorologi och i forskning om polarisars rörelser, havet som kolsänka och om smältning. Häftigt va?
Blir du sugen på att lära dig mer om hållbarhet? Kolla in vårt kursutbud!