Vid det här laget känner du nog till vår fascination för små och (nåväl) gulliga djur. Vi delar ju gladeligen regelbundet med oss om nya insikter kring vilka hållbarhetskämpar myrorna är och nu har vi fördjupat oss i ännu ett biologiskt under. Dagens kunskapslucka handlar om björndjuret och dess fantastiska egenskaper.
Har du hört talas om björndjuren? Eller trögkryparna? Eller kanske tardigraderna? Kärt barn har många namn och så även denna kompis här till höger. För att förstå vad vi pratar om börjar vi från början.
Vad är ett björndjur?
Vi fattar, björndjur kanske inte är något gemene man går runt och har järnkoll på. Det är helt okej. Därför börjar vi med det mest grundläggande: vad är det för små typer vi pratar om? Björndjur är en egen djurstam och de är pyttesmå. Vi snackar 0,05 till 1 millimeter stora, med fyra benpar och ett knubbigt lufsigt utseende som gjort att de fått sitt namn. De ser helt enkelt lite ut som miniatyrbjörnar, fast i mikroskop.
Och de finns överallt. Verkligen överallt. I mossa på en sten i Småland, i havsdjup, i is, i öken och till och med i rymden. De överlever där nästan ingenting annat klarar sig. Torka, frätande vätskor, UV-strålning, vakuum, högt tryck, minus 270 eller plus 148 grader är inga större problem för den här typen. Det är därför de ofta beskrivs som jordens tåligaste livsform. Och det säger ändå något.
Små varelser, stor betydelse
Björndjuret kanske är det ultimata husdjuret för dig som reser mycket. Du kan lämna det hemma utan mat, vatten eller tillsyn i trettio år och ändå komma hem till en glad liten kompis som verkar helt obekymrad över att du varit borta. Ja, björndjuret är verkligen rustat att överleva allt och även om du föredrar ett annat husdjur är björndjuret ändå värt att känna till. Inte för att det är gulligt, utan för vad vi människor kan lära av det.
Forskare har till exempel hittat ett protein i björndjuret som skyddar dess DNA från att brytas ned under extrema förhållanden. Genom att använda det här proteinet jobbar forskare nu på att kunna transportera läkemedel som annars kräver kylning till platser där kylkedjan inte är en självklarhet. Det är biologi som möter global hälsa på riktigt. Forskningen har även börjat fundera kring möjligheterna att använda björndjurets DNA för att exempelvis framställa torktåliga grödor, vilket kan vara användbart i ett klimat där odlingsförhållandena förändras snabbt.
Björndjuret är inte bara ett framtidsverktyg i labbet. Det fyller redan en funktion i naturen. I ekosystem över hela jorden hjälper björndjur till att forma de allra minsta biologiska nätverken genom att de äter bakterier, svampar och alger, och samtidigt bär på sina egna mikrobiometrar. Det innebär att de bidrar till mikrobiell mångfald och ekosystemets funktionalitet, helt utan att göra väsen av sig.
Forskare har också upptäckt att björndjur har ett unikt DNA med ovanligt många gener som kan ha kommit från andra organismer via horisontell genöverföring. Det betyder att de samlat på sig lite extra överlevnadskraft genom att bygga in arv från hela mikrovärlden, i hela jordens historia. Det är imponerande för att vara en varelse som knappt syns, vilket säger något om hur särskilda varje liten mikroskopisk individ i ett ekosystem är.
Visst är väl du också galet imponerad av björndjuren vid det här laget?