Vid första anblick ser det kanske ut som en ovanlig picknick, ett gäng leriga vattenbufflar som står och blänger i vasskanten vid sjön Fysingen. Men låt dig inte luras. De är inte där för att posera för fågelskådare, de jobbar.
Vi snackar alltså om några av Fysingens mest dedikerade sommarjobbare. Deras uppdrag? Att hjälpa till med ett av vår tids viktigaste projekt: att återställa våtmarken. Faktum är att de samtidigt utgör ett fenomenalt exempel på cirkulär ekonomi.
Restaurera våtmarker, varför är det viktigt?
Den 8 december öppnades en kunskapslucka om våtmarker, men för dig som vill ha en snabbversion:
Våtmarker är som naturens multitaskare. De filtrerar vatten, lagrar kol, bromsar översvämningar och myllrar av liv. När de försvinner, försvinner också de arter och ekosystemtjänster som följde med dem. Under det senaste seklet har Sverige förlorat nästan en fjärdedel av sin ursprungliga våtmarksareal. Orsakerna är många. De flesta har dränerats genom utdikning och fördjupning eller uträtning av vattendrag, eller genom torvtäkter och bebyggelse. I dag växer många igen på grund av kvävenedfall, tidigare dikning och färre betesdjur som håller landskapet öppet. I vissa landskap, som delar av Mälardalen och Skåne, har upp till 80-90 procent av våtmarkerna försvunnit helt. Samtidigt händer det saker. Mellan 2010 och 2023 har cirka 166 kvadratkilometer våtmark och torvmarker restaurerats eller anlagts i Sverige och idag finns här 60 000 till 90 000 kvadratkilometer våtmark.
Naturen restaurerar sig bäst själv
Det är lätt att tänka att restaurering kräver grävmaskiner, projektplaner och dyra insatser. Ibland gör det det, men inte alltid. Ibland räcker det med ett gäng fyrmagade sommarjobbare med tåliga klövar. Att låta bufflar beta, trampa och gyttjebada är ett sätt att låta naturen laga sig själv på precis det sätt den alltid gjort.
Bufflarna gör det ingen maskin klarar. Utan att förstöra marken klampar de omkring bland vassruggar, trampar upp gyttjan och hjälper till att skapa just de blöta, röriga och ljusinsläppande förhållanden som våtmarkens arter längtat efter i åratal. Det är ett långsamt, men helt avgörande, arbete för att skapa livsmiljöer åt fåglar, grodor, insekter och växter som behöver just detta för att överleva och åter etablera sig. Vanliga kor då? Nja, de hade gått ner sig för länge sen, men med sina starka ben rör sig vattenbufflarna tryggt genom blötmarkerna.
Vattenbufflarna på Fysingen är verkligen cirkulär logik i praktik. Istället för att använda oförsiktiga och fossilbränsleslukande maskiner låter man djur göra jobbet. Djuren behöver ingen diesel, skapar inget svårhanterligt avfall och lämnar inga sår i landskapet. Tvärtom, eftersom deras närvaro skapar livsmiljöer, återför näring till marken och håller kretsloppet igång. Medan bufflarna lever sitt bästa gyttjeliv, fungerar de som biologiska resurser som möjliggör både resurseffektivitet och regenerativa effekter, vilket är precis det som cirkulär ekonomi handlar om.
Okej, men vad menar vi egentligen med cirkulär ekonomi?
Cirkulär ekonomi handlar om att tänka i kretslopp istället för linjärt. I stället för att utvinna, tillverka, använda och slänga, försöker man behålla värde i systemet så länge som möjligt, utan att tära på resurser eller skapa avfall som måste hanteras i efterhand. Det kan handla om att återanvända material, designa produkter som håller längre eller, som i det här fallet, att använda naturliga resurser som en del av lösningen. Modellen är inspirerad av naturens egna kretslopp, där ingenting går till spillo. Avfall ses inte som ett problem, utan som en råvara. Biologiskt material ska kunna komposteras och återgå till jorden, medan andra material hålls kvar i systemet så länge det går. Därför designas produkter så att de är lätta att reparera, återanvända, materialåtervinna eller, i sista hand, energiutvinna. Det här sättet att tänka innebär förstås ekonomiska fördelar, samtidigt som både avfallsmängder och negativ påverkan från resursutvinning minskar. Det här synsättet vinner allt mer mark globalt, inte minst inom EU och i Sverige, där cirkulär ekonomi nu lyfts fram som en viktig del i både näringslivsstrategier och klimatpolitik.
När vattenbufflarna i Fysingens naturreservat får bli en del av restaureringsarbetet skapas alltså en win-win-situation där ekologi, samhälle och ekonomi möts. Och som bonus kan de till och med bidra med lite buffelmozzarella.