Såhär halvvägs in i december, till melodierna från Luciasånger, kan det kännas avlägset med ljudet från flimrande fjärilar och surrande lavendelbuskar. Det är ju sommarens signatur. Men om du tänker efter riktigt noga, hur mycket insekter möttes du verkligen av i somras? Kanske inte så himla många ändå? I alla fall inte allt för många olika sorter?
För de flesta utgör nog det faktum att jordens pollinerare är hotade ingen kunskapslucka, men hur många insekter som faktiskt förlorats de senaste decennierna är det kanske inte lika många som har koll på. Därför har vi valt att idag täppa till den luckan.
Hur många insekter finns kvar?
Det korta svaret är alldeles för få. Det långa svaret är att forskningen visar på en dramatisk och oroande minskning. Flera studier visar att mellan 50 och 75 procent av alla insekter försvunnit på bara några decennier, beroende på plats, art och mätmetod.
En tysk studie visade att biomassan av flygande insekter minskat med 75 % på 27 år. I en annan studie från Puerto Rico observerades en minskning med uppemot 75 – 98 % de senaste 35 åren. Det handlar alltså inte om att enstaka arter försvunnit, utan om att hela ekosystem glesnat.
Men varför skriker vi inte?
Antagligen för att det går långsamt och för att förändringen inte riktigt syns. Färre insekter är inget som slår ner som en nyhet. Det är bara det där att bilrutan inte behöver tvättas lika ofta och att det surrar lite mindre. Dessutom finns det idag jordgubbar hela året om, vilket ju tyder på att krisen inte kan vara så allvarlig?
Men trots den nuvarande tillgången på jordgubbar är frågan allvarlig. Och vi har vetat det länge. Insekternas sammanlänkning i ekosystem är något som beskrivs redan 1962 av biologen Rachel Carson i hennes bok Tyst vår, som när den utgavs gav upphov till dåtidens miljödebatter.
Insekter är pollinerare och därmed en förutsättning för allt levande. De är också mat till fåglar, fiskar och smådjur. De är städare, markförbättrare och skadedjurskontrollanter. De spelar huvudrollen i ekosystemen och vi ska ha statistrollen. Dessutom utgör insekter oanade möjligheter inom sjukvården, genom mediciner vi inte ännu upptäckt.
Vad orsakar förlusten?
Det är ett typisk lite-av-varje-scenario, där forskare särskilt lyfter fram:
- Förlust av livsmiljöer
- Bekämpningsmedel
- Klimatförändringar
- Ljusspridning
Kan vi vända den sorgliga tragedin?
De arter som dött ut ska vi inte räkna med att kunna väcka till liv igen. Men det går att rädda de arter som finns kvar. Många insekter har korta livscykler och populationer kan återhämta sig relativt snabbt om förutsättningarna finns. När vi skapar blomrika vägkanter, minskar användningen av bekämpningsmedel och återför vatten till utdikade marker kan det vända. Om vi lyckas upprätthålla balans i insekternas funktioner i ekosystemen innan de når sin tipping point kan vi vända utvecklingen.
Visst finns det något poetiskt i tanken på att världen en gång surrade högljutt? Det surrade i buskar, i dikeskanter, över åkrar och bland blommande träd. Ett löfte om sommaren som dagens yngre generationer inte får ta del av. Men än är det inte helt tyst, vi har bara glömt hur mycket det brukade surra. Och det är inte för sent, men det är bråttom.