Vi lever i en fantastisk tid, med utveckling och innovation som skulle kunna skapa möjligheter för alla människor på jorden. Ändå är det ju inte så. En del av problemet ligger sannolikt i en djupt rotad uppfattning: att kunskap, kulturer och samhällsstrukturer i det globala nord anses överlägsna de från det globala syd.
För genom kolonialism, och senare globalisering, har idéer, värderingar och ekonomiska ideal från det globala nord etablerats som norm för vad som betraktas som utveckling och framsteg och hur det bäst uppnås. Denna ’sanning’ upprätthålls nu både av globala nord och syd. Och det hämmar oss.
Lösningar kräver lokal anpassning
Problemet med denna obalans är mångsidigt. En aspekt är att det sällan är effektivt att applicera en lösning från en kontext direkt på en annan, utan lokal anpassning. Medan det finns många välriktade och lyckade utvecklingsprojekt finns det också flera exempel på när det blivit mindre lyckat. Stora aktörer erbjuder utveckling i form av infrastruktur, arbetstillfällen och teknik med inspiration från hur utveckling bedrivits i globala nord, men om dessa saknar lokal förankring riskerar de att i stället ha kortsiktiga, eller rent av negativa, effekter i form av exempelvis utarmade ekosystem, avfolkning, kriminalitet eller minskad på kulturell förankring.
Ett exempel på detta beskrivs av Wangui Kimari i artikeln ’We do not Want any more masters’: ruins, planning and the ”messy labours” of the urban poor. Hon konkretiserar hur ett urbaniseringsprojekt i Nairobi, en ”masterplan”, initierad av externa aktörer, lett till stora problem för invånarna i vissa stadsdelar, eftersom det planlades utan tillräcklig hänsyn till lokala behov och verkligheter och hindrade lokalt anpassade lösningar från att utvecklas. Läs den!
Etiskt ansvar
En annan aspekt är den moraliska. Det finns ett etiskt ansvar i att säkerställa att alla platser har äganderätt över sina egna idéer och resurser, utan att utsättas för exploatering. Kanske finns en del av lösningen i att bereda väg för hållbara affärsstrukturer och rättvisa handelsvillkor där globala sydländer kan ges möjlighet att utveckla fungerande samhällen utan att tvingas sälja och utarma sina resurser för att passa in i ett globalt marknadssystem.
Global kunskap
En tredje aspekt är att det finns en kollektiv vinning i att inkludera kunskap, erfarenheter och idéer från alla delar av världen – och från alla delar av samhället. En framtid där hela världens erfarenheter och perspektiv tas tillvara och ges utrymme innebär ju en enorm potential för omställning och innovation, och därigenom en bättre förankrad, mer heltäckande och hållbar framtid.
Är en förutsättning för att implementera äkta hållbarhet att öppna upp för lokala kunskaper, förutsättningar och behov – att lyssna och lära på riktigt – med fokus på rättvisa för alla och respekt för naturen? Vi är övertygade om det.
På COP29 står det globala syd enat i frågan om vem som ska betala för klimatförändringarna. De drabbas betydligt hårdare än det globala nord som i mångt och mycket har skapat problemet. Det är svårt att säga emot. Och det är dags att vi börjar utmana gamla föreställningar och bygger en ny berättelse – en där utveckling inte dikteras av en enskild norm, utan där vi tar höjd för hela världens kunskap, idéer och erfarenheter. Först då kanske vi kan skapa en hållbar och rättvis framtid.
