De nio planetära gränserna
Gränserna för en trygg och säker planet att leva på
De planetära gränserna är nio processer som reglerar stabiliteten och motståndskraften hos jordsystemet. Johan Rockström och hans forskarteam på Stockholm Resilience Center presenterade ramverket för första gången 2009 och i juni 2023 kunde var det för första gången möjligt att kvantifiera alla nio processerna. Hela idén med att planeten har gränser för vad den klarar av handlar egentligen inte om vad planeten själv klarar av, utan om gränserna för att vi människor ska kunna leva på den. Ekosystemen på jorden är bra på att anpassa sig, men om vi överträder dessa gränser så riskerar vi att orsaka oåterkalleliga skador som gör det svårt för oss människor att leva här. Det som är grönt i bilden är den säkra zonen. Om vi klarar att hålla oss där finns det goda chanser att planeten fortsätter att vara en stabil och trygg plats att leva på. Tyvärr har vi redan överträtt sex av nio gränser.
Vilka är de nio planetära gränserna
Klimatförändringar: Mätning av koncentrationen av koldioxid i atmosfären och dess inverkan på jordens klimat. En gräns på 350 ppm koldioxid har satts för att undvika farliga klimatförändringar.
Förlust av biologisk mångfald: Mätning av artutrotningstakten, uppdelat i de olika roller och funktioner som arter har inom ett ekosystem (funktionell) och variationen i gener inom en art, vilket påverkar artens förmåga att anpassa sig till miljöförändringar och överleva långsiktigt (genetisk).
Kväve- och fosforcykeln: Mätning av människans påverkan på kväve- och fosforcyklerna genom användning av gödselmedel, vilket påverkar vattenkvaliteten och ekosystemens hälsa.
Havsförsurning: Mätning av förändringar i havens pH-värde på grund av ökad koldioxidabsorption, vilket påverkar marina livsmiljöer och kalkbildande organismer.
Sötvattensanvändning: Mätning av mängden sötvatten som används för mänskliga aktiviteter (blått vatten) och det vatten som direkt absorberas av växter för tillväxt och fotosyntes (grönt vatten).
Markanvändningsförändringar: Mätning av hur mycket land som omvandlas för jordbruk, urbanisering och annan mänsklig användning, vilket påverkar naturliga livsmiljöer.
Aerosoler i atmosfären: Mätning av partiklar i luften som påverkar klimatet och människors hälsa, inklusive sot, avgaser och andra föroreningar.
Nya (antropogena) ämnen: Nya material och kemikalier som människan producerar och som kan ha oönskade och oförutsägbara effekter på ekosystem och mänsklig hälsa, exempelvis bekämpningsmedel, industriella kemikalier, mikroplaster, genetiskt modifierade organismer (GMO), nanomaterial etc.
Ozonskiktets uttunning: Mätning av koncentrationen av ozon i stratosfären och dess förmåga att skydda jorden från skadlig ultraviolett strålning.
Tipping points - tröskelvärden
Forskarna pratar ibland om tröskelvärden. Det är den gräns där en mycket liten förändring kan leda till stora, oåterkalleliga, förändringar. När ett system når ett sådant tröskelvärde kan det snabbt förändras från ett stabilt tillstånd till ett helt nytt tillstånd, vilket kan ha dramatiska effekter på miljön och mänskliga samhällen.
Exempel på kritiska ekosystem
Arktiska havsisen: När temperaturen stiger, smälter Arktis is snabbt. Om isen smälter tillräckligt mycket, förlorar vi den vita reflekterande ytan som kyler planeten, vilket leder till ännu snabbare uppvärmning. Effekter: Förlust av livsmiljöer för arter som isbjörnar och sälar, stigande havsnivåer, förändrade vädermönster.
Amazonas regnskog: Avskogningen och klimatförändringarna är en giftig kombination. Förlust av träd minskar avdunstningen och därmed nederbörden, vilket leder till torrare förhållanden som ytterligare minskar regnskogens förmåga att frodas. Effekter: Förlust av biologisk mångfald, stora mängder koldioxid frigörs, regnmönstren ändras.
Korallrev: Förhöjda havstemperaturer och havsförsurning leder till korallblekning och död av korallrev. Om skadan blir tillräckligt omfattande, kan korallrevsekosystemet kollapsa. Effekter: Förlust av marina arter, påverkan på fiskbestånd som människor är beroende av, minskat skydd mot kusterosion.
Grönlands inlandsis: Om tillräckligt mycket av Grönlands is smälter, kan en tipping point nås där smältningen blir självförstärkande och oåterkallelig. Effekter: Stigande havsnivåer, vilket hotar kustområden och stora städer världen över.
Boreala skogar (taigan) Sträcker sig över norra delar av Nordamerika, Europa och Asien och består huvudsakligen av stora barrträdsområden. Skogarna lagrar stora mängder kol i både träden och i marken, vilket är viktigt för den globala kolcykeln. Avverkning, bränder och skadedjur (som ökar i frekvens och intensitet på grund av klimatförändringar) hotar boreala skogar.
Mangrovesträsken i tropiska och subtropiska kustområden lagrar mycket kol i sina rötter och sediment. De skyddar också kuster från erosion och stormskador. Avverkning för jordbruk, akvakultur och urban utveckling samt klimatförändringar hotar mangroveträsken.
Sötvattensystem: Floder, sjöar och våtmarker är viktiga för biologisk mångfald, vattenrening och som vattenresurser för mänskliga samhällen. Dessa ekosystem reglerar vattenflöden och kvaliteter, vilket är avgörande för att upprätthålla liv på land. Föroreningar, överutnyttjande av vattenresurser, förändringar i vattenflöden på grund av dammbyggande och klimatförändringar är hot mot dessa ekosystem.
Savanner och gräsmarker finns i många delar av världen. Dessa ekosystem med öppna landskap, dominerade av gräs och sporadiska träd eller buskar spelar en viktig roll i kolcykeln och stöder stor biologisk mångfald, inklusive många stora däggdjur. Omvandling till jordbruksmark, överbetning, klimatförändringar och bränder driver dessa ekosystem närmare tröskelvärdena.
Hur vi kan hjälpa till
Är ni nyfikna på de planetära gränserna och vill lära er mer om hur de påverkar företag generellt och hur kunskapen om de planetära gränserna skulle kunna vara till nytta för ert företag specifikt?
