Förkortningsbingo i hängmattan

Har du någonsin känt dig som en förvirrad turist i hållbarhetsvärldens förkortningsdjungel? Du är långt ifrån ensam.

I en bransch där förkortningar används lika vårdslöst som politikerlöften inför ett val kan det vara svårt att förstå vad som egentligen menas.

Så här inför sommarsemestern reder vi därför ut vad alla dessa bokstavskombinationer verkligen betyder. Förhoppningsvis blir det lagom läsning i hängmattan, som får dig att glänsa nästa gång någon slänger ur sig något i stil med att GWP för PFC kan vara flera tusen gånger högre än för CO2, eller när någon politiker utlovar att vi ska leva upp till ESR-åtagandet.  

Häng med, och hojta till om du kommer på fler som vi har missat.

Hållbarhetsförkortningar
BREEAMBuilding Research Establishment Environmental Assessment Method (certifieringssystem för att bedöma hur miljövänliga byggnader är) 
CDPCarbon Disclosure Project (ystem för företag att mäta och rapportera sin miljöpåverkan)
CFCsKlorfluorkarboner, eller freoner, är en grupp kemiska föreningar som består av kol, fluor och klor. Används väldigt lite idag på grund av sin starkt negativa inverkan på ozonlagret
CH₄Metan (kraftfull växthusgas som produceras naturligt av våtmarker, risfält, idisslande djur, och från mänskliga aktiviteter som fossila bränslen, avfallshantering, och jordbruk)
CO2Koldioxid
CO2eKoldioxidekvivalenter (mått som används för att jämföra utsläppen av olika växthusgaser baserat på deras globala uppvärmningspotential i förhållande till koldioxid)
CoCCode of Conduct – uppförandekod
COPConference of the Parties (klimatkonvention som träffas årligen för att bedöma framsteg i arbetet med att minska klimatpåverkan)
CSDDDCorporate Sustainability Due Diligence Directive (direktivet för tillbörlig aktsamhet)
CSRDCorporate Sustainability Reporting Directive (nya rapporteringsdirektivet)
CSRCorporate Social Responsibility (företagens hållbarhetsansvar)
DPPDigital Product Passport (digitala produktpass som möjliggör produkters spårbarhet och information)
EHSEnvironment, Health and Safety (avdelning för miljö, hälsa och säkerhet)
EIAEnvironmental Impact Assessment (används för stora projekt för att bedöma miljömässiga konsekvenser)
EPRExtended Producer Responsibility (Utvidgat producentansvar – producenter ansvarar för hanteringen av produkter efter användning)
ESEFEuropean Single Electronic Format (Digitala taggningen av data)
EFRAGEuropean Financial Reporting Advisory Group (De som har tagit fram CSRD/ESRS)
ESREffort Sharing Regulation – förordningen om ansvarsfördelning, en EU-lagstiftning som syftar till att minska växthusgasutsläpp inom sektorer som inte täcks av EU system för handel med utsläppsrätter (ETS) genom att varje EU-land får bindande nationella mål
ESRSEuropean Sustainability Reporting Standards (standarderna för CSRD-rapportering)
ESGEnvironment, Social, Governance (styrning)
EU ETSEU Emissions Trading System (EU:s utsläppshandelssystem)
GHGGreenhouse gases (växthusgaser)
GWPGlobal Warming Potential (förmågan hos en gas att bidra till växthuseffekten)
GRIGlobal Reporting Initiative
IPCCIntergovernmental Panel on Climate Change (FN-organ som sammanställer forskning om klimatförändringar)
LCALife Cycle Assessment (Livscykelanalys)
LULUCFLand Use, Land-Use Change, and Forestry (utsläpp från markanvändning, markanvändningsförändringar och skogsbruk)
NDCNationally Determined Contributions (de insatser som varje land har åtagit sig för att minska sina växthusgasutsläpp). Hanteras av UNFCCC.
NFRD Non-Financial Reporting Directive (föregångaren till CSRD)
PFCsPerfluorkolväten (grupp industriella kemikalier som består av kol- och fluoratomer. Dessa föreningar är kända för att vara mycket stabila, både kemiskt och termiskt, vilket gör dem användbara i en rad olika industriella tillämpningar)
PRIPrinciples for Responsible Investments (FN-stött initiativ som syftar till att främja ansvarsfulla investeringar genom att integrera ESG-faktorer i investeringsbeslut)
REACHRegistrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier
SBTiScience Based Target initiative – ramverk för att sätta vetenskapligt baserade klimatmål i enlighet med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
SDG Sustainable Development Goals (Agenda 2030)
SFDRSustainable Finance Disclosure Regulation (Förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar inom den finansiella sektorn)
SRISocially Responsible Investing (investeringar som beaktar ESG-faktorer utöver finansiell avkastning.)
TCFD Task Force on Climate-related Financial Disclosures
TNFDTask Force on Nature-related Financial Disclosures
UNEPUnited Nations Environment Programme (FN:s miljöprogram)
UNFCCCUnited Nations Framework Convention on Climate Change (Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar). Hanterar bland annat alla länders NDC:er